Publicerad 27 september 2026
Egenkontroll i bygg är entreprenörens eller byggherrens egen, dokumenterade kontroll av att ett arbetsmoment är utfört enligt ritningar, beskrivningar, gällande regler och avtal, innan momentet byggs in eller lämnas över. I den här artikeln får du en genomgång av vad kontrollplanen kräver, vad en mall för egenkontroll bör innehålla och en checklista per moment som du kan använda direkt i projektet.
Egenkontroll och kontrollplanen enligt PBL
Plan- och bygglagen (PBL) 10 kap. ställer krav på att det ska finnas en kontrollplan för åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Kontrollplanen fastställs av byggnadsnämnden i samband med startbeskedet och anger vilka kontroller som ska göras, vad som ska kontrolleras, mot vad kontrollen ska göras och vem som ska utföra den. För de flesta åtgärder krävs också en certifierad kontrollansvarig (KA), som upprättar förslag till kontrollplan, ser till att den följs och närvarar vid tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd.
Det är här egenkontrollen kommer in. Kontrollplanen anger typiskt att en viss kontroll ska göras genom egenkontroll av entreprenören, ibland kompletterad med kontroll av en sakkunnig. Egenkontrollen är alltså inte något vid sidan om kontrollplanen, den är det verktyg som visar att planen efterlevts. När byggherren begär slutbesked ska den kontrollansvarige kunna intyga att kontrollplanen följts, och det intyget bygger på att egenkontrollerna finns dokumenterade.
Observera att egenkontroll enligt kontrollplanen handlar om samhällets krav, det vill säga att byggnaden uppfyller de tekniska egenskapskraven. Beställarens krav enligt AB 04 eller ABT 06 kontrolleras oftast parallellt, och en bra mall täcker båda.
Vad en mall för egenkontroll ska innehålla
En mall ska göra det enkelt att göra rätt och svårt att glömma något. Den bör vara uppdelad per arbetsmoment så att den som utför momentet också fyller i kontrollen, i stället för att en person sammanställer allt i efterhand. Följande delar bör alltid finnas med.
- Projektuppgifter: projekt, fastighetsbeteckning, entreprenör, beställare och hänvisning till kontrollplanen eller den handling kontrollen görs mot.
- Kontrollpunkt:ett tydligt formulerat moment, till exempel "Tätskikt i våtrum monterat enligt leverantörens monteringsanvisning", gärna med automatisk numrering så att punkten kan refereras i andra dokument.
- Kontroll mot: vilken ritning, beskrivning, monteringsanvisning eller regel som kontrollen sker mot.
- Metod: okulär kontroll, mätning, provtryckning, funktionsprov eller intyg från underentreprenör.
- Resultat: godkänt, fel eller anmärkning, med mätvärde när det är relevant.
- Åtgärd vid avvikelse: vad som ska göras, av vem och senast när, samt när kontrollen ska göras om.
- Foto: en bild på det som kontrollerats, kopplad till rätt punkt. Fotot är ofta det enda som finns kvar när momentet är inbyggt.
- Datum och signatur från den som utfört kontrollen.
Checklista per moment
Tabellen visar exempel på kontrollpunkter för vanliga moment i ett mindre byggprojekt. Använd den som utgångspunkt och anpassa till ditt projekt och den kontrollplan som gäller. Kolumnen "Kontroll mot" ska alltid pekas om till de handlingar som faktiskt gäller i projektet.
| Moment | Kontrollpunkt | Kontroll mot | Metod |
|---|---|---|---|
| Mark och grund | Dränering, fuktskydd och isolering före återfyllning | Konstruktionsritning, leverantörsanvisning | Okulär kontroll, foto |
| Grund | Armering, kantelement och ingjutningsgods före gjutning | Konstruktionsritning | Okulär kontroll, mätning, foto |
| Stomme | Fuktkvot i virke före inbyggnad | Riktvärde enligt leverantör, BBR 6:5 | Fuktkvotsmätning, mätvärde noteras |
| Stomme | Bärande infästningar, beslag och dimensioner | Konstruktionsritning | Okulär kontroll, mätning |
| Klimatskal | Vindskydd, ångspärr och tätning vid genomföringar | Bygghandling, leverantörsanvisning | Okulär kontroll, foto före inklädnad |
| Tak | Underlagstäckning, genomföringar och anslutningar | Bygghandling, leverantörsanvisning | Okulär kontroll, foto |
| Våtrum | Underlag, fall mot brunn, tätskikt och skarvar | Monteringsanvisning, branschregler | Okulär kontroll, mätning av fall, foto |
| VVS | Täthetsprovning av rörsystem | Bygghandling, leverantörsanvisning | Provtryckning, protokoll bifogas |
| El | Installation utförd och kontrollerad av behörig | Bygghandling, gällande föreskrifter | Intyg från elinstallatör bifogas |
| Ventilation | Injustering och luftflöden | Projekterade flöden | Mätning, protokoll bifogas |
| Brandskydd | Brandtätningar, brandceller och avskiljande konstruktion | Brandskyddsbeskrivning | Okulär kontroll, foto före inklädnad |
| Färdigställande | Ytskikt, dörrar, fönster, beslag och funktion | Bygghandling, rumsbeskrivning | Okulär kontroll, funktionsprov |
Lägg märke till hur många av punkterna som handlar om något som senare byggs in. Det är där egenkontrollen har sitt största värde: ett foto på ångspärren innan gipsen sätts går inte att ta i efterhand.
Vanliga brister i egenkontroller
Egenkontroller som granskas vid slutsamråd eller i en tvist faller ofta på samma saker. Du kan undvika det mesta med en bra mall och lite disciplin.
- Allt fylls i på slutet. Ett dokument där tjugo punkter signerats samma dag har lågt bevisvärde. Kontrollen ska dokumenteras när momentet är klart, inte när projektet är klart.
- Bara kryss, inga värden."Fuktkvot OK" säger inget. Skriv värdet, instrumentet och det riktvärde du bedömt mot.
- Inga foton. Utan bild går det inte att verifiera i efterhand vad som faktiskt kontrollerades.
- Avvikelser utan uppföljning. En punkt markerad som fel måste följas av en åtgärd och en ny kontroll. Annars blir egenkontrollen ett dokument som visar att felet var känt men inte åtgärdat.
- Kontrollpunkter som inte matchar kontrollplanen. Om kontrollplanen kräver kontroll av bärande stomme mot konstruktionsritning ska egenkontrollen använda samma formulering, så att den kontrollansvarige kan pricka av punkt för punkt.
Egenkontroll i förhållande till besiktning
Egenkontrollen ersätter inte besiktningen. Vid en slutbesiktning enligt AB 04 eller ABT 06 kapitel 7 prövar besiktningsmannen om entreprenaden är kontraktsenligt utförd, och egenkontrollerna är ett av de underlag besiktningsmannen har att luta sig mot, särskilt för sådant som inte längre går att se. En väl förd egenkontroll kortar därför både besiktningen och diskussionen om dolda delar. Om entreprenaden innehåller moment där egenkontrollen saknas eller är bristfällig kan besiktningsmannen behöva notera det i utlåtandet eller föreslå fortsatt utredning.
Vanliga frågor
Är egenkontroll ett lagkrav? Egenkontroll som ord finns inte som ett fristående krav i lagen, men kontrollplanen enligt plan- och bygglagen 10 kap. anger vilka kontroller som ska göras och av vem. När kontrollplanen pekar ut byggherren eller entreprenören som kontrollant är det i praktiken egenkontroll som avses, och den ska kunna visas upp.
Vem ska skriva under egenkontrollen? Den som faktiskt utfört kontrollen. Det är personens signatur, datum och eventuell mätning som ger dokumentet värde, inte att en arbetsledare signerar i efterhand.
Hur länge ska egenkontroller sparas? Det finns inget enhetligt lagkrav på arkiveringstid för egenkontroller, men de bör sparas åtminstone under entreprenadens garantitid och ansvarstid enligt avtalet, ofta i minst tio år. Kontrollera vad ditt avtal och din uppdragsgivare kräver.
Gör det digitalt
Den vanligaste orsaken till bristfälliga egenkontroller är inte ovilja utan att dokumentationen görs vid skrivbordet, långt från momentet. Med egenkontroll i Synad fyller den som utför momentet i kontrollen direkt i mobilen: punkterna är numrerade automatiskt, varje punkt får status godkänt, fel eller anmärkning, och fotot du tar hamnar på rätt punkt utan att sorteras i efterhand. Versionshistoriken visar när varje kontroll gjordes och av vem, protokollet kan delas med kontrollansvarig via länk och exporteras som PDF med egen logotyp när det är dags för slutsamråd. Data lagras i Sverige. Mallar för egenkontroll och andra kontrolltyper finns i mallbiblioteket.